Svavelväte i avloppsvattnet oskadliggörs med snäckskal

En hållbar och arbetsmiljövänlig metod för att avlägsna illaluktande och farligt svavelväte. Se filmen och hör mer om metoden, som visade en positiv effekt redan efter ett par dagar.

Den första anläggningen i sitt slag
Tillsammans med PBJ Miljø ApS har vi arbetat målinriktat för att utnyttja musselskalens positiva inverkan på det impopulära svavelvätet.

Pumpstationen Trankær, som ligger nära Aarhus, är den första i sitt slag, där svavelväte i avloppsvattnet oskadliggörs med hjälp av musselskal. Filtret bygger på en känd kemisk process, men mycket lite utbredd teknologi, där ett kalkhaltigt material används som en aktiv substans för omvandling av svavelväte till lösligt gips.

En dyr och farlig utmaning
På grund av svavelväte upplevde Aarhus Vand en massiv betongkorrosion vid sin endast 5 år gamla pumpstation. Ole Pedersen verksamhetschef på Aarhus Vand säger:
”Vi har haft några utmaningar med svavelväte i vårt avloppsvatten. Inte nog med att det äter vår betong, utan det är också miljömässigt farligt att båda andas in och arbeta med. Så vi hade en utmaning - inte minst med våra grannar, som hade en stördes av att det luktade riktigt illa vid anläggningen.”

Positiv effekt efter bara några dagar
När vi anslöt det nya filtret sommaren 2019 såg vi en positiv effekt efter bara några dagar och Aarhus Vand har inte fått några klagomål från grannarna om lukt efter att filtret sattes i drift.

Så fungerar filtret 
Svavelväte utgör ett hot mot alla betongkonstruktioner, eftersom svavelvätet omvandlas till svavelsyra, som sakta men säkert bryter ner betongytan under gipsbildningen. Det är samma naturliga processer som musselfiltret är uppbyggt kring, men vi flyttar problemen från betongkonstruktionen över till musselskalen som är lätta att ersätta i takt med att de bryts ned.

I den kontrollerade filtermiljön avlägsnas svavelvätet genom att luften leds igenom musselskalen och ingår i en snabb kemisk process med musselskalen samt långsammare biologiska processer.

I den kemiska processen tas svavelvätet bort från systemet samtidigt som gips bildas, och i de parallella biologiska processerna minimeras olägenheterna från många andra illaluktande ämnen i avloppsvattnet.

För Aarhus Vand handlar valet av den nya lösningen om högre driftsäkerhet, färre luktklagomål och bättre ekonomi, men den nya anläggningen är också en investering i en bättre arbetsmiljö. 

Den kemiska processen medför att den betongkonstruktion som skulle ha utsatts för svavelväteangreppet nu är mindre belastad.

Globala målet nr 12 (SDG 12) om hållbar konsumtion och produktion
En av lösningens många fördelar är att den bidrar till det 12:e globala hållbarhetsmålet om hållbar konsumtion och produktion. Projektchef från EnviDan, Karsten Egebjerg Pedersen säger:
”Genom att använda musselskal är kostnaden i form av nya musselskal mycket lägre än motsvarande renovering av betongytor. Och då undviker vi också att använda en massa onödiga kemikalier. Detta gör pumpstationen mer miljövänlig och ger den en längre livslängd”. 

Musselskalen är ett naturmaterial, som kan plockas på stränder, och som kräver minimal bearbetning innan de kan användas. De enda resurser som förbrukas är spolvatten till filtret samt el för ventilation. 

En bättre helhetslösning
Förutom att avlägsnandet av svavelväte ger en tryggare arbetsmiljö i förhållande till användningen av kemikalier, gynnar det också alla som störs av svavelvätelukten. Kemiska lösningar kan i princip göra samma sak som musselfiltren, men de kemiska lösningarna kräver komplexa övervaknings- och kontrollsystem samt en överdosering av kemikalierna, eftersom de även reagerar med andra ämnen och partiklar i avloppsvattnet. Därför gynnar lösningen med dessa enkla processer i musselskalen alla.

Förbrukningskostnaderna är minimala i förhållande till många andra lösningar, och de säkerställer en längre livslängd för de värdefulla investeringar som göms under marken. 

Vinnare av Vandpartners SDG projektpris
I april 2021 vann projektet det danska Vandpartners SDG projektpris. Detta beror framför allt på att hållbarhet har varit centralt i utvecklingen av projektet.